Meny
Laddar...

Information om elnätsregleringen och elnätsavgifterna

 

 

Falbygdens Energi är ett av cirka 170 elnätsföretag i Sverige. Varje företag ansvarar för vissa geografiska områden, och det finns bara ett elnät i varje område. På en naturlig monopolmarknad behövs det därför en reglering, och i vårt fall är det Energimarknadsinspektionen (Ei) som är ansvariga för den.

Regleringen finns till för att skydda konsumenterna och för att företagen ska sköta sina uppgifter som elnätsägare. Kunden ska betala ett skäligt pris och få en bra produkt levererad.

  • Energimarknadsinspektionen bestämmer hur stora intäkter vi får ha. Vi ansöker om en ram som baseras på bland annat hur mycket investeringar vi planerar under den kommande perioden och vilka kostnader vi har för energiförluster i nätet och myndighetsavgifter. Energimarknadsinspektionen kommer sedan med ett beslut.
  • Vi som bolag sätter priser som ska vara ”skäliga” och täcka kostnader och ge en rimlig avkastning. Företagen får fördela sina höjningar hur de vill under den fyraårsperiod som intäktsramen gäller, det betyder att höjningen kan bli högre ett år och mindre ett annat.
  • Energimarknadsinspektionen följer upp kostnadsutvecklingen för våra typkunder.

Den nuvarande reglerperioden sträcker sig från 2016-2019, i denna tar man hänsyn till hur gammalt elnätet är när intäktsramarna beräknas, vilket man inte gjort tidigare då man istället gav alla anläggningar samma ersättning, oberoende av ålder. Bakgrunden är att det finns ett stort behov av att modernisera och förnya elnäten i Sverige, och för oss innebär det att vi måste se till att föryngra elnätet för att kunna hålla våra intäkter och uppfylla kundernas, samhällets och myndighetens krav.

Varför behövs investeringar i elnäten?

Framtidens krav på elnäten är andra än gårdagens. Näten ska bli smartare för att kunderna ska kunna agera mer energieffektivt i hemmen. Vi ska få in mer förnybar elproduktion, även från mikroproducenter, vilket ställer nya krav på flexiblare elnät. Den kraftiga urbaniseringen ökar trycket på elnätet i städerna. Framför allt minskar toleransen mot elavbrott i en värld med ökad digitalisering, vilket gör att leveranssäkerheten måste vara ännu högre än idag.

Högre krav i framtidens nät – hur ser det ut för de befintliga näten?

Elnäten byggdes i många fall på 1950-talet och under 20 år framåt. Det betyder att det även av åldersskäl finns behov av att rusta upp elnäten.

Hur stora investeringar rör det sig om i energibranschen och elnäten?

Energibranschen har ett investeringsprogram på cirka 300 miljarder kronor under perioden 2009–2018. 150 miljarder kronor handlar om ny elproduktion – där vindkraften dominerar – och resterande 150 miljarder kronor inom elnätsverksamheten och satsningar främst inom fjärrvärme och gasverksamhet. Sedan millennieskiftet har elnätsföretagen till exempel satsat cirka 50 miljarder kronor i att förstärka eldistributionen mot vädrets makter – oftast genom att ersätta ledningar i luften på stolpar med elkablar i marken.

Varför har priserna höjts förhållandevis mycket just nu?

Elnätsföretagen överklagade Ei:s beslut om intäktsramar för perioden 2012–2015 och domstolen gav elnätsföretagen rätt i att Ei:s beslut var felaktiga. Domstolsprocessen drog ut på tiden och nästan hela reglerperioden var till ända innan domen vunnit laga kraft. Det har gjort att elnätsföretagen inte förrän i slutet av perioden vetat hur stora intäkter de hade rätt till. Därför blir höjningarna just nu extra stora eftersom elnätsföretagen genom domstolsutslagen har fått en större intäktsram än vad Ei ursprungligen beslutade om. Skillnaden mellan det som redan tagits ut och det som elnätsföretagen fått rätt till efter beslutet om intäktsramarna för perioden 2012–2015 får tas ut under nuvarande period 2016–2019, vilket gett större höjningar nu.

Så räknas intäktsramen ut

Energimarknadsinspektionens beslut om intäktsramar baseras på elnätsföretagens beräknade prognoser om hur elnätet kommer att utvecklas under reglerperioden och vilka investeringar som behöver göras.

Beräkningen av intäktsramen bygger på fyra delposter:

  • Kapitalkostnader: Kostnader för tillgångar hos företaget som används i nätverksamheten, till exempel själva elnätet.
  • Löpande påverkbara kostnader: Kostnader för ändamålsenlig och effektiv drift av nätverksamheten – till exempel driftkostnader för anläggningar, mätning, övervakning, rapportering, nätplanering, fordon och administrativa system.
  • Löpande opåverkbara kostnader: Kostnader för överliggande nät (till exempel regionnätet), skatter och myndighetsavgifter.
  • Kvalitet: Förbättring eller försämring av elkvaliteten medför tillägg respektive avdrag i elnätsföretagens intäktsram. Elkvaliteten handlar huvudsakligen om hur många och långa elavbrott det blir. Företag som har sämre kvalitet jämfört med jämförbara företag ska nå branschsnitt under denna regleringsperiod, annars får man lägre intäktsramar.

Om vi inte följer intäktsramen

Om vi skulle ta ut mer avgifter från våra kunder än vad som är tillåtet får det kännbara konsekvenser. Energimarknadsinspektionen sänker då vår intäktsram för nästa period med motsvarande belopp. Dessutom kan vi få betala en straffavgift på 15 % plus ränta på hela beloppet som överstiger intäktsramen.

Varför är elnätsavgifterna olika i olika områden?

Elnätsavgifterna varierar mellan olika områden i Sverige. Kostnaden att bedriva elnätsverksamhet styr vad kunderna får betala. Här har elnätsföretagen olika förutsättningar. Till exempel är näten olika gamla, det är olika långt mellan kunderna, terrängen ser olika ut och antalet kunder att fördela kostnader på varierar. Dessutom har företagen olika avkastningskrav från sina ägare. Ellagen säger att elnätsföretagen har rätt till en rimlig avkastning. Vissa elnätsföretag har valt att driva näten närmast till självkostnadspris, medan andra tar ut en rimlig avkastning.

Övervakningsplan

Enligt ellagen ska elnätsföretagen upprätta en övervakningsplan som bland annat beskriver hur de är organiserade och hur verksamheten bedrivs. Syftet är att säkerställa den fria konkurrensen på elmarknaden. Ett elnätsföretag som ingår i en koncern där även elproduktion och elhandel förekommer får inte favorisera företagen inom den egna koncernen jämfört med andra aktörer på elmarknaden. I planen framgår hur elnätsföretaget garanterar ett sådant neutralt agerande.

Mer information om övervakningsplanen, vad den ska innehålla och hur den ska publiceras finns hos Energimarknadsinspektionen.

Övervakningsplan 2016.pdf

Rapport om åtgärder enligt övervakningsplan 20160307.pdf

Källor: Energiföretagen SverigeEnergimarknadsinspektionen